Dopinglinkki

Dopingmedel

Efedrin

Egenskaper och funktionsmekanism
Användning
Biverkningar

Egenskaper och funktionsmekanism

Efedrin är ett läkemedel, besläktat med amfetamin, vilket stimulerar det centrala nervsystemet, Efedrin har dock mindre verkningar på det centrala nervsystemet än vad amfetamin har. Efedrinets effekt att öka vakenhet och minska känsla av trötthet överförs via det centrala nervsystemet.

Efedrinets verkningar utanför det centrala nervsystemet är däremot kraftfullare än amfetaminets. Dylika effekter är t.ex. förhöjt blodtryck, stegrad hjärtfrekvens, utvidgning av luftrör, utvidgning av blodkärl i tvärstrimmig eller icke-viljestyrd muskulatur, sammandragning av övriga blodkärl samt ökad energiomsättning.

Användning

Efedrin är klassat som narkotikaprekursor efter som det kan användas för framställning av så kallade designdroger, d.v.s. nya syntetiska droger. Dessa designdroger motsvarar t.ex. amfetamin och ecstasy till sina verkningar, men effekten av en dosenhet är kraftigare och mera långverkande.

Efedrin används i doser på 10-50 milligram för behandling av astma, hosta och snuva. Efedrin har inom tävlingsidrotten använts som dopingmedel för att bättre tåla ansträngning eller förhindra trötthet under långvarig ansträngning [1]. Efedrin och andra stimulantia används ofta vid styrketräning för att ge explosivitet och effektivitet åt träningarna, samt speciellt för den uppsnabbande effekt de har på ämnesomsättningen och fettförbränningen.

Biverkningar

Biverkningar av efedrin är darrningar, hjärtklappning och förhöjt blodtryck. Hos känsliga individer, eller i för stora doser, kan det upphov till tillstånd av förvirring och paranoia, samt allvarlig arytmi (rytmstörningar) [2].

I samband med ansträngning kan stora mängder av medicinen leda till värmeslag, allvarliga arytmier och död [3].

Timo Seppälä
chefsläkare
Finlands Antidopingkommitté’ ADK r.f.

Referenser:

[1] Docherty (2008): Pharmacology of stimulants prohibited by the World Anti-Doping Agency (WADA). British Journal of  Pharmacology 154(3): 606–22.

[2] Bättig (1993): Acute and chronic cardiovascular and behavioural effects of caffeine, aspirin and ephedrine. International Journal of Obesity Related Metabolic Disorder 17(1): 61–4.

[3] Soni, Carabin, Griffiths & Burdock (2004): Safety of ephedra: lessons learned. Toxicology Letters 150(1): 97–110.

Uppdaterad: 09.02.2012